En skola i Malmö döms att betala skadestånd till föräldrarna till ett autistiskt barn för diskriminering.

En skola i Malmö döms att betala skadestånd till föräldrarna till ett autistiskt barn för diskriminering. Foto: Ritzau Scanpix/Mads Claus Rasmussen

Familj ersätts för diskriminering av pojke

Skola ska betala skadestånd till föräldrarna

MALMÖ. En skola i Malmö döms att betala skadestånd till föräldrarna till ett autistiskt barn för diskriminering. Detta eftersom skolan anses ha skapat osäkerhet kring möjligheterna att ta emot och ge barnet tillräckligt stöd. Tingsrätten anser dock inte att skolan diskriminerat barnet genom bristande tillgänglighet till barnet. Något som Diskrimineringsombudsmannen (DO) hade yrkat på.

Av
Åse-Marie Nilsson

Marek Stefaniak

Advokat Michael Melin, som företräder skolan, kommenterar domen så här:

– DO har inte överklagat domen, det har inte heller skolan gjort. Skälet till att skolan inte gjort det är att tingsrätten dömde DO att betala 75 procent av skolans rättegångskostnader. Det innebär att skolan har vunnit över DO. Det som DO har påstått har i de flesta fall inte varit sant. DO fick bara 17,6 procent av det yrkade skadeståndet, säger han.

Lokaltidningen har tidigare skrivit om pojken som diagnosticerats med högfungerande autism. Efter att ha gått på förskola på den aktuella skolan tyckte föräldrarna inte att inte att han fick det stöd som han behövde när han började i årskurs 1. Efter fyra dagar i början av terminen höll de honom hemma resten av skolåret.

Tingsrätten konstaterar att det föreligger en långvarig konflikt mellan skolan och barnets föräldrar och att parternas beskrivning av skeendena skiljer sig åt betydligt.

Tingsrätten dömer skolan för direkt diskriminering genom att skapa osäkerhet kring skolans möjligheter att ta emot pojken och ge honom rätt stöd. DO yrkade även på diskriminering genom bristande tillgänglighet med hänvisning till hur familjen drabbas av skolans bristande förberedelser inför skolstarten, men här går inte tingsrätten på DO:s linje.

Tingsrätten påpekar att det inte finns någonting i målet som tyder på att skolans personal i sina kontakter med barnet betett sig annat än korrekt. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har gjort gällande att skolan försökt få föräldrarna till pojken att byta skola på grund av hans funktionsnedsättning, men tingsrätten anser inte att det är diskriminerande att lyfta en sådan fråga.

”Det framstår som naturligt att en skola som anser att en annan skolform vore bäst för barnet meddelar föräldrarna detta”, skriver tingsrätten i sin dom.

Tanken var att stödet till pojken skulle utvärderas efter två veckor, men nu gick inte det, enligt domen. Därför anser tingsrätten att det är svårt att bedöma i vilken utsträckning som skolans åtgärder varit tillräckliga.

DO har hävdat att barnet togs ur skolan för att han mådde så dåligt av att gå där utan det stöd som han behövde. Tingsrätten konstaterar att även här går föräldrarna och skolpersonalens åsikter isär, men anser att det inte är bevisat att barnet mådde så dåligt att det var befogat att ta honom ur skolan på det sätt som gjordes. Inte heller fanns det anledning för skolan att genast ändra de stödåtgärder som satts in.

”Det innebär i sin tur att det inte är visat att de åtgärder som skolan vidtog var bristfälliga och att det var på grund av att skolan underlåtit att vidta skäliga tillgänglighetsåtgärder som hen inte kunde gå i skolan”, skriver tingsrätten i domen.

Skolan döms att betala diskrimineringsersättning till pojken och hans föräldrar på sammanlagt 60 000 kronor. Diskrimineringsersättningen bestäms så att den utgör en rimlig kompensation till den drabbade, utifrån allvaret i överträdelsen och dessutom bidrar till att motverka diskriminering i samhället.

Förtydligande: I en ursprunglig version av denna artikel framfördes påståenden om att skolan inte ville hjälpa pojken för att det skulle bli för dyrt. Vidare stod det att föräldrarna fick veta av skolledningen att barnet inte kunde erbjudas plats till hösten då det saknades resurser, och att föräldrarna uppmanades att placera pojken i särskola eller autistskola. Ett tredje påstående var att skolan fick ekonomiskt stöd för en ny elevassistent men i stället valde att låta sex personer i skolpersonalen rycka in som stöd på sina håltimmar. Samtliga dessa påståenden är partsinlagor som inte styrks i tingsrättens dom. Något som borde ha framgått tydligare i artikeln. Avslutningsvis borde skolan ha fått komma till tals i den ursprungliga artikeln. Familjen har valt att inte medverka i den nya versionen.

Publicerad 19 November 2019 14:00