Numera finns det omkring 60 Röda Korset-värdar på SUS, Malmö.

Numera finns det omkring 60 Röda Korset-värdar på SUS, Malmö. Foto: Peter Hodgson

Röda Korset-värdar på sjukhuset ska vara som en familjemedlem eller vän

Verksamheten har vuxit snabbt

MALMÖ.

Hämta ett glas vatten, lyssna och ge en kram. En Röda Korset-värd på sjukhuset är som en medföljande familjemedlem eller vän. Verksamheten har vuxit snabbt och i dag finns det omkring 60 volontärer på sjukhusområdet.

Denna artikel är en återpublicering.

– Röda korset-värdar gör att patienter blir lugnare och mer anpassade till sjukhusmiljön, så att all stress är borta när de möter läkaren eller sjuksköterskan. Sjukhuspersonalen tycker att vi fyller en jätteviktig funktion, säger Peter Lidman, frivilligledare för Röda Korset-värdarna.

Han arbetar ideellt som värd flera dagar i veckan sedan verksamheten startade för 1,5 år sedan. Värdarna rör sig i entréer, väntrum och vissa vårdavdelningar. De utför inget sjukvårdarbete och ersätter inte sjukhusets personal. Istället handlar det om att göra sådant som en familjemedlem eller vän skulle ha gjort.

– Man kan prata med patienter, men det behöver inte vara om sjukdomen utan det kan vara om livet. Man kan sitta och äta med dem, läsa en tidning eller bok, sjunga, klappa dem på kinden och en massa annat. I korta drag handlar det om att vara en medmänniska med empati. Som värd får jag vara med om fantastiska möten som jag inte skulle vilja vara utan. Jag får dessutom en massa glädje och energi av dessa möten, säger Peter Lidman.

Verksamheten, som är ett samarbete mellan Röda Korset och Region Skåne, har vuxit snabbt och i dag är omkring 60 personer Röda Korset-värdar. Åldersspannet är från 25 till 85 år, även om flertalet är pensionärer.

– Man kan gå en gång till flera gånger i veckan. Varje pass är på tre timmar. Vi satsar mycket på mångfald och ser gärna volontärer som förutom svenska även behärskar ett andra språk, som arabiska.

Hur går man tillväga om man är intresserad av att bli en Röda Korset-värd?

– Då kontaktar man oss via mejl eller telefon, vi gör en liten intervju, sedan blir det en rundvandring på sjukhuset så att man får se vad det innebär. Volontären får själv bestämma var på sjukhusområdet den vill gå och får sedan gå med någon som har gått som värd tidigare.

Ibland får människor hemska besked på sjukhuset. Hur tacklar man det?

– Genom empati och medmänsklighet. Man kan krama personen, hålla i hand, smeka över kinden, men det absolut viktigaste är att lyssna. Jag satt en gång med en döende person i 50-årsåldern. Vi pratade i 2,5 timme, inte om sjukdomen eller livets slut, utan om vad han hade gjort i livet. Han var så väldigt glad efter samtalet och ville inte att jag skulle gå till en annan patient men jag lovade att komma tillbaka innan jag gick hem, vilket jag gjorde. Två dagar senare gick han bort.

Det absolut viktigaste är att lyssna, menar Peter Lidman, som går flera pass i veckan.

Det absolut viktigaste är att lyssna, menar Peter Lidman, som går flera pass i veckan. Foto: Peter Hodgson

Publicerad 18 July 2019 00:00