Så här tänker sig ett av de tre arkitektkontoren Limhamns skjutbana. Det aktuella området i norra Bunkeflostrand gränsar till naturskyddsområdet Bunkeflo strandängar och Natura 2000-området Limhamns kalkbrott, och är ett mycket artrikt område med ett stort antal rödlistade arter.

Så här tänker sig ett av de tre arkitektkontoren Limhamns skjutbana. Det aktuella området i norra Bunkeflostrand gränsar till naturskyddsområdet Bunkeflo strandängar och Natura 2000-området Limhamns kalkbrott, och är ett mycket artrikt område med ett stort antal rödlistade arter. Bild: Tredje Natur

Malmö stad fortsätter med ifrågasatt detaljplan

Mark- och miljödomstolen upphävde den 2017

BUNKEFLOSTRAND.

Malmö stad ger inte upp planerna på att bebygga strandängarna i norra Bunkeflostrand. Detta trots att en tidigare detaljplan upphävdes av Mark- och miljödomstolen för två år sedan. ”Byggrätten är uppenbarligen viktigare än artskyddet”, säger Mikael Karlsson från sammanslutningen Utveckla Bunkeflostrand.

Av
Markus Celander

Det gäller återigen detaljplanen för Limhamns gamla skjutbana, men denna gång även en detaljplan för området på andra sidan Kalkbrottsgatan. Sammantaget planeras här för 1150 bostäder samt kontor och verksamheter.

Malmö stad har bett tre arkitektkontor att lämna förslag på hur detta område ska gestaltas, och dessa förslag finns nu utställda på biblioteket i Bunkeflostrand till och med den 18 augusti.

Orsaken till att domstolen upphävde detaljplanen för Limhamns skjutbana var förekomsten av den utrotningshotade grönfläckiga paddan. Enligt domstolen måste markexploatering undvikas på områden där arten ännu finns kvar.

Enligt Utveckla Bunkeflostrand strider stadsbyggnadsnämndens beslut om att ta fram en ny detaljplan även mot översiktsplanen som bland annat säger att en övergripande prioritering är att Malmö främst ska växa innanför Yttre ringvägen. Gruppen refererar även till ”Miljöprogram för Malmö stad 2009–2020”, där det fastslås att biologisk mångfald ska bevaras och utvecklas och att det är särskilt viktigt att ta ansvar för de hotade och sällsynta arter som lever i kommunen.

Mikael Karlsson påpekar även att Limhamns skjutbana erhållit högsta skyddsklass som naturvårdsområde i ”Naturvårdsplan för Malmö stad” som antogs i september 2012.

– Även där står det att prioritet 1 är att befintliga naturvårdsområden ska bevaras med dess mångfald av arter till efterkommande generationer, samt att en naturvårdsplan är kommunens viktigaste dokument för att ange inriktningen på naturvårdsarbetet, både i staden och på landsbygden.

Aron Wetterlund, planarkitekt på stadsbyggnadskontoret, förklarar att anledningen till Mark- och miljödomstolens beslut var ett formaliafel i detaljplanen från Malmö stads sida.

– Vi hade inte gjort en miljökonsekvensbeskrivning, och när detaljplanen vann laga kraft visste vi inte om att där fanns paddor i området. Det rör sig delvis som samma detaljplan, men nu gör vi naturinventeringar och så får planen prövas på nytt.

Vidare menar Aron Wetterlund att planläggning av ny bebyggelse oftast handlar om olika avvägningar och kompromisser, och att delar av kommunens policy kan verka motstridiga.

– Avseende byggande innanför Yttre ringvägen och naturvårdsplanen så handlar det om riktlinjer och prioriteringar – det är inget som är hugget i sten. Och när det gäller skjutbanan så överlappar naturvårdsplanen och översiktsplanen varandra där, och då rättar vi oss i första hand efter översiktsplanen.

Mikael Karlsson har svårt att tro att kommunen inte visste om att det fanns grönfläckiga paddor på skjutbanan.

– För några år sedan byggde de ju själva dammar åt paddorna bara en bit ifrån för 3,2 miljoner kronor.

Vad tycker ni ska hända med norra Bunkeflostrand?

– Vår uppfattning är att Norra Bunkeflostrand bör utvecklas som rekreationsområde, och innan det sker någon ytterligare utbyggnad av bostäder i Bunkeflostrand så måste fungerande lösningar för trafik, kollektivtrafik, centrum mitt i byn, mötesplatser och klimatskydd mot översvämningar finnas på plats.

Publicerad 24 June 2019 15:07