Förra kommunalrådet Nils Karlsson hemma i Limhamn. Idag är han frilansande föreläsare och skribent.

Förra kommunalrådet Nils Karlsson hemma i Limhamn. Idag är han frilansande föreläsare och skribent. Foto: Markus Celander

Förra kommunalrådet: "Jag ser min asperger som en fördel"

Nils Karlsson om det politiska spelet – och sin oförmåga att linda in saker

LIMHAMN.

Han var en av Malmös mest kända politiker. Hans frispråkighet och rakhet väckte ilska hos vissa och beundran hos andra. "Jag har asperger, men ser det som en fördel", säger Nils Karlsson, filosof, miljöpartist, Limhamnsbo och fortfarande politiskt intresserad.

Av
Markus Celander

Efter åtta år, sista halvan som kommunalråd, är politiken sedan årsskiftet en bisyssla för Nils Karlsson. Han sitter kvar i funktionsstödsnämnden, där han tidigare var ordförande, men som ledamot.

Att vara ledamot kräver inte så mycket tid, konstaterar han.

– Det är något jag inte saknar med att vara kommunalråd. Tidsåtgången. Möten kvällar och helger och att alltid vara tillgänglig. Morgonteve som ringde klockan tre på natten för att få en kommentar inför sändningen.

En annan sak han inte saknar är den ängslighet som han menar präglar det politiska arbetet.

– Folk är mer rädda för att göra fel än att våga satsa på att göra rätt. Problemet med det är ju att man aldrig kommer att fatta beslut som leder framåt. När jag pratade om ett bilfritt Dalaplan för att förbättra luften där så blev svaret att vi inte skulle bråka med bilisterna.

Hans oförmåga att linda in saker beror på att han har aspergers, förklarar han – något som han alltid varit öppen med. Han ser sin diagnos som en fördel, även när han var politiker.

– När vi går in för saker, så gör vi det verkligen. Jag kunde sitta och läsa vad som nog är dyngtråkiga kommunala handlingar sida upp och sida ned och finna dem fascinerande. Jag kan se den röda tråden i ett resonemang och distansera känslor från logik. Det är därför filosofi passar mig.

Det politiska spelet var en omöjlighet för honom. Inför möten och förhandlingar var han därför noga med att informera de närvarande om att han har aspergers.

– Jag lärde mig tidigt att det inom politiken är så mycket som lämnas underförstått. Men jag förklarade att jag inte kommer att förstå om saker lämnas mellan raderna. För mig är det bara det som sägs rakt ut som gäller. Då kan man avsluta en förhandling på en halvtimme i stället för att lägga fyra dagar på att tolka vad som sagts.

– Ibland hette det att vi skulle gå ut hårt och sikta högt och låtsas vilja ha en sak för sedan kunna kompromissa oss ned för att få något annat. Det fungerar inte för mig, helt enkelt.

Att inte klara av att linda in saker har även medfört att han som kommunpolitiker rörde upp känslor – positiva som negativa – i sociala medier, där han fortfarande är väldigt aktiv med till exempel nästan 13 500 följare på Twitter. Han har retat gallfeber på såväl sverigedemokrater som vänsterpartister och det hände att partiledningen i Stockholm bad honom att ta bort vissa inlägg.

Nils Karlsson föreläser idag i filosofi på Malmö universitet och driver eget företag som frilansande föreläsare och skribent. Han trivs med tillvaron, inte minst att ha mer tid över för familjen.

Saknar du något från politiken?

– Jag saknar möjligheten att bestämma saker som sedan också händer. Och så saknar jag alla samtalen i korridorerna i stadshuset med andra politiker, även med motståndarna. Det var ofta intellektuellt utmanande samtal. Tvärtom vad folk verkar tro så är de inga dumhuvuden.

Kommer du tillbaka till politiken?

– Om dörren dit skulle öppnas igen om några år så är det inte otänkbart – behovet av att rädda världen kvarstår ju. Men jag menar att man måste ta pauser från politiken, är man politiker för länge blir man en dålig politiker, man sitter fast i sin bubbla och blir blind för allting utanför den. Man måste ut och lönearbeta eller starta företag och få nya intryck. Jag vill inte företrädas av någon som aldrig gjort något annat än att vara politiker.

PERSONLIGT

Namn: Nils Karlsson.

Ålder: 45 år.

Bor: I lägenhet i Limhamn.

Familj: Fru och två barn.

Tidigare känd som: Miljöpartistiskt kommunalråd och debattör.

Gör: Frilansande föreläsare och skribent. "Jag skriver, pratar och tänker."

Intressen: Filosofi och hårdrock.

Publicerad 12 March 2019 11:38