Heberlein kritisk till kyrkans inlägg om böneutrop

"De pumpar ut politiska budskap"

LIMHAMN.

Författaren, teologie doktorn och moderata politikern Ann van der Heeg Heberlein riktar skarp kritik mot Limhamns kyrkas twittrande.– Personalen utnyttjar Svenska kyrkans plattform för att framföra sina egna politiska åsikter, säger hon.

Av
Markus Celander

Limhamns kyrkas personals twittrande har väckt uppmärksamhet vid ett antal tillfällen – de har erbjudit förre finansministern Anders Borg samtalshjälp efter hans fylleblackout för en tid sedan, de har kritiserat förslag om tiggeriförbud, och nu senast gäller det muslimska böneutrop: ”Böner som skrivs av t ex Svenska kyrkan på sociala medier är också ett slags böneutrop”.

Flera personer har reagerat kraftfullt i Limhamns kyrkas kommentarsfält. Många menar att jämförelsen haltar betänkligt – att läsa en tweet kan man välja bort, men det kan man inte göra med ett böneutrop.

– Jag har engagerat mig i frågan om böneutrop i Sverige, men jag är politiker – Svenska kyrkan däremot är en trosgemenskap, inte en politisk gemenskap. Den ska inte uttrycka politiska uppfattningar om böneutrop, tiggeriförbud eller papperslösas rättigheter, säger Ann van der Heeg Heberlein.

Hon har själv hamnat i hetluften på Limhamns kyrkas tweet efter sin sista ledartext i Göteborgsposten, som hon skrev i julas innan hon blev politiker i M. Den handlade om svensk migrationspolitik, som hon anser vara för generös.

– Jag skrev att vi måste ta hand om våra egna familjer innan vi kan ta hand om främlingar, en självklarhet trodde jag, men det väckte stor uppmärksamhet. Limhamns kyrka twittrade sedan frågan: ”Är verkligen problemet i världen idag att vi hjälper andra mer än oss själva och de närmaste?”. I kommentarerna som följde fanns flera fula påhopp på mig, jag beskrevs bland annat som etiklektorn från Lund som saknar empati.

– Jag blir anklagad för att inte hålla efter min ”svans”, men Limhamns kyrka gör ingenting för att stämma i bäcken i sitt kommentarsfält. De twittrar faktiskt å yrkets vägnar.

Ett problem med Limhamns kyrkas agerande, menar hon, är att många församlingsmedlemmar kan känna sig utestängda.

– Det måste kännas svårt för dem när prästerna hela tiden pumpar ut politiska budskap, och sedan ska de träffa en av dessa präster för till exempel ett sorgesamtal. Prästerna möter människor i sårbara situationer, och då tror jag att det kan vara ett problem för den sörjande att samtidigt känna sig underkänd för sina politiska åsikter – för Limhamns kyrka framställer det ju som något okristligt och omoraliskt att tycka att till exempel böneutrop är en dålig idé.

– Limhamns kyrkas uppgift är främst att tjäna sin egen församling. Jag tycker att det är en principiellt intressant fråga: Vad får man använda svenska kyrkans plattform till? Jag menar att svenska kyrkan ska undvika dagspolitiska frågor.

Men det finns även många som gillar Limhamns kyrkas twittrande, bland annat en del kända personer. Anders Lindberg, politisk chefredaktör på Aftonbladet, beskriver ”drevet” mot Limhamns kyrka som ”en parodi”. Märta Stenevi, miljöpartistiskt kommunalråd i Malmö, skriver att hon finner ”befriande mycket av den självklara kristna medmänsklighet som jag fostrades i”, och ”budskapen från den högkyrkliga söndagsskolan och bibelstudierna omsatta i tweets – kärleken till nästan”.

Lokaltidningen Limhamn har utan framgång sökt Limhamns kyrka. Men på Lunds stift förklarar pressekreterare Camilla Lindskog att "Lunds stift har ingen policy för de enskilda församlingarnas twittrande. Varje kyrkoherde är ansvarig för det som twittras från församlingarnas konton".

Och Ewa Almqvist, pressekreterare i Svenska kyrkan, säger:

– Svenska kyrkan har ingen generell policy för sociala medier. Det finns en policy för anställda på nationell nivå, men församlingarna styr detta helt och hållet själva. Gillar man inte vad församlingen twittrar bör man kontakta kyrkoherden eller kyrkorådet och försöka få till en dialog i första hand. Handlar det om mer formella åtgärder, till exempel en anmälan, kan man kontakta stiftsbiskopen eller stiftets domkapitel.

Relaterade artiklar: http://malmo.lokaltidningen.se/nyheter/2014-01-24/-Kontrastfull-herde-leder-Limhamn-239381.html

http://malmo.lokaltidningen.se/2017-08-08/-Kyrkas-tweet-om-Anders-Borg-v%C3%A4cker-reaktioner-346960.html

FAKTA. De som är positiva till böneutrop menar att det är samma sak som den kristna klockringningen, alltså ett sätt att kalla till bön. Motståndet mot böneutrop grundar sig på att böneutropet, till skillnad från klockringningen, är en del av den religiösa ceremonin – i budskapet förkunnas att islam råder över området. I ”Umdat Al-Ahkam” som är en av de viktigaste böckerna för islamisk juridik, liknas böneuppropet vid den muslimska flaggan, böneuppropet visar att folket i staden är muslimer, det proklamerar islam över landet, och att alla ska böja sig för islam.

Publicerad 09 March 2018 13:30

Lokaltidningen Malmös nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev och få de senaste nyheterna tisdag och fredag