Juan Paez, på ungdomsgården Flamman, efterlyser vettiga insatser för området. Foto: Markus Celander

Juan Paez, på ungdomsgården Flamman, efterlyser vettiga insatser för området. Foto: Markus Celander

Kritik mot planer för Kroksbäck:

”Beslutsfattarna på Malmö stad tror att de kan bygga bort problemen”

Av
Markus Celander

KROKSBÄCK. Kroksbäcksprofilen Juan Paez är kritisk till Malmö stads planprogram för området.
– Beslutsfattarna bör först ta tag i problemen som finns här innan man bygger ihop Kroksbäck med Djupadal, säger han.

I förra veckan skrev Lokaltidningen Limhamn om oron på Djupadal över att villaområdet skulle byggas samman med Kroksbäck. Juan Paez har bott i Kroksbäck i 30 år och blivit en profil här för sitt engagemang för unga i området. Sedan 19 år driver han ungdomsgården Flamman. Han har full förståelse för oron på Djupadal.
– Värdet på deras hus kommer att rasa när Djupadal knyts till Kroksbäck. Kroksbäck är ett område som är ökänt från Hyllie till Haparanda för våld och kriminalitet, säger han.

Juan Paez menar att beslutsfattarna först måste ta tag i problemen som finns i Kroksbäck innan man bygger ihop området med Djupadal.
– Man kan inte bygga bort problemen. Vad som behövs är en realistisk handlingsplan, men någon sådan har aldrig presenterats. Istället för att satsa en massa pengar på att anlägga parker borde politikerna satsa på att göra ungdomarna här mer delaktiga, att få in dem i enklare jobb. De hade chansen när Emporia och Hylliebadet byggdes här.
 
Han beskriver situationen i området som hopplös – tjejer som inte vågar ta sig hem från ungdomsgården när det blir mörkt eftersom utebelysningen alltid är trasig, folk som inte har råd med mat, som bor i tvättstugor och går in på Bellevuestadion för att duscha, unga som inte bryr sig om att besöka arbetsförmedlingen eftersom det känns totalt meningslöst, bilbränder, kriminalitet, narkotika.

Planprogrammet föreslår att Lorensborgsgatan bli en stadsgata, och flera bostadshus ska uppföras på båda sidor.
– Vem ska bo i de nya husen? Kommer de att få veta att det ingår bilbränder, garagebränder och haschrökande på gården?

Även trafikmiljön blir sämre med ökad trängsel och ökade utsläpp från fler bilar som kör ryckigt när Lorensborgsgatan smalnas av och får trafikljus och övergångsställen, menar Juan Paez.
 
Kroksbäck är ett av de områden i Malmö med lägst välfärd och enligt de årliga trygghetsmätningarna ett av Malmös otryggaste områden.
– Beslutsfattarna bor inte här, verkligheten är annorlunda än vad de tror. Politikerna visar sig bara här vart fjärde år i sina partijackor, sedan försvinner de igen, säger Juan Paez.

Enligt planprogrammet ska den fysiska barriär som Lorensborgsgatan med bullermur utgör byggas bort, och därigenom ska den sociala och mentala barriär som idag isolerar Kroksbäck brytas.

En annan Kroksbäcksbo som Lokaltidningen Limhamn pratat med, Anders Molin, menar att resonemanget kring den fysiska barriären är felaktigt.
– Det har alltid funnits en osynlig social gräns mellan villorna västerut och Kroksbäck. Jag flyttade hit i början av 80-talet, långt innan Lorensborgsgatan passerade här, och redan då kunde man höra från vissa villaägare i Djupadal att deras barn inte fick leka med höghusungarna på Kroksbäck.
– Trots att de bodde i Kroksbäcksskolans upptagningsområde ville de hellre ha sina barn på Djupadalsskolan eller Hyllieskolan.

Publicerad 28 October 2015 10:00