Elena Philip Konstantins skjul saknar kamin. I de två enkelsängarna sover de tre personer i varje säng.

Elena Philip Konstantins skjul saknar kamin. I de två enkelsängarna sover de tre personer i varje säng.

Oron stor bland EU-migranterna

Av
Anna Fröjd

MALMÖ/NORRA SORGENFRI. Det nya staketet runt ödetomten på industrigatan har kommit på plats under veckan. Tomten ska låsas och bland människorna som bor på tomten är oron stor.

– Vi sätter upp stängsel och grind. Det är ägaren själv som kommer hit och låser, säger den orangeklädde arbetaren.
Senast i december gjorde markägaren Granen fastighetsutveckling ett försök att få ett nytt stängsel på plats. Stängselföretaget ansåg då att det inte var säkert att arbeta från insidan när människor levde och rörde sig på tomten, rapporterade Sydsvenskan. Nu sker arbetet från utsidan och varken de som arbetar med stängslet eller de som bor innanför vet exakt vad som ska hända. Innanför stängslet är stämningen orolig.
– Han som äger marken vill stänga men ingen förklarar varför för oss. De pratar inte med oss och vi vet inte om de vill att vi ska flytta, säger Violetta som har bott på tomten i tre månader.

Besittningsrätt gäller

Philip Matséus på fastighetsbolaget Granen säger att bytet av staketet har varit planerat länge. Enligt honom är syftet endast att ersätta det tidigare trasiga staketet.
Fastighetsbolagets hållning är att bosättningarna är kommunens problem, berättar Philip Matséus.
Enligt lagen gäller olaga intrång endast för fastigheter, kontor, upplagsplatser eller annat dylikt ställe. I det här fallet rör det sig om en obrukad industritomt som inte varit helt avgränsad av staket och inte tydligt utmärkt som privat eller att obehöriga inte skulle ha tillträde.
– Har man börjat bo på en plats, även om du tagit dig in där olovligen från början, kan markägaren inte avhysa med polisens hjälp, berättar Linda Pleym, pressinformatör vid Skånepolisen.
Därför kan en eventuell avhysning inte göras kollektivt utan markägaren måste ansöka till Kronofogden för varje enskild person som den önskar avhysa. Det är markägarens ansvar, inte polisens, att identifiera den som ska avhysas, berättar Linda Pleym.
Enligt Aleksandra Nattlund Palmén, chef på Kronofogdens verkställighetsavdelning, finns i dagsläget ingen ansökan om avhysning från tomten.

Trivs med platsen

Små hemmasnickrade hus varvas med husvagnar och enligt Violetta fungerar boplatsen bra. Här har de flesta byggt upp sina skjul så att de kan stå emot den värsta kylan, mattor och filtar tätar väggarna och de flesta har kaminer inne. De stör inga grannar, tomten används inte åt något annat och vatten finns att hämta på Willys, berättar Violetta.
Enligt henne känner folk sig hemma här, det är som i Rumänien, berättar hon.
Robert Stoyan och Larissa Miclescus skjul rymmer inte mer än sängen de sover i men den lilla kaminen ger en svag värme.
De har bott här i fyra månader och har sitt lilla barn kvar hemma i Rumänien, där väntar han på att föräldrarna ska få ihop pengar till en operation.
Men Elena Philip Konstantins skjul saknar kamin. Idag är ett stearinljus det enda hon har för att få ljus och värme och i de två enkelsängarna sover de totalt sex personer varje natt. En brun banan och två bake-off baguetter är den mat hon för tillfället har hemma.
Förhållandena är svåra och standarden är med svenska mått mätt undermålig. Ändå vill de som bor där inget hellre än att bo kvar.
– Folk är glada här och det är lugnt. Jag vet inte vilken annan lösning det skulle finnas för oss. De ska väl inte börja bygga här förrän om över ett år?, frågar hon sig.

Publicerad 20 February 2015 08:00