Thomas Ewald visar bilder på biodlingen i gamla fotoalbum. Foto: Adam Hult

Thomas Ewald visar bilder på biodlingen i gamla fotoalbum. Foto: Adam Hult

”Svärfar grundade biodlingen”

Paret Ewald berättar om hur den mystiska biodlingen kom till

BULLTOFTA. Paret Thomas och Lydia Ewald känner till hela historien om hur biodlingen på Bulltofta startade. Det var nämligen Lydias far som byggde upp den. Granbacken, som området heter, bär också på en dramatisk historia som innehåller både mord och mordbrand.

Lokaltidningen Malmö har flera gånger skrivit om biodlingen på Bulltofta som Malmö stad har tappat kontrollen över. När paret Ewald läste den senaste artikeln bestämde de sig för att höra av sig och berätta historien om hur allt började.

Övergiven gård

Lydias far Kasimir Maliglowka byggde upp biodlingen under slutet av 1970-talet. Det som idag utgör biodlingen var då trädgården till Granbacksgården, en övergiven gård som var i kommunens ägo. Kasimir Maliglowka fick upp ögonen för gårdens trädgård och fick ett muntligt löfte om att få anlägga en biodling där, i utbyte mot att han höll föreläsningar om den för skolklasser.
– Utanför biodlingen var det bara åker på den tiden och Bulltofta rekreationsområde var ännu inte anlagt. Einars kiosk låg dock i närheten och där kunde man köpa korv på krita, berättar Thomas Ewald.
Det var Philip Moding på Sydvästra Skånes kommunförbund (SSK) som tillsammans med Malmöpolitikern Nils Yngvesson gav tillåtelse till Kasimir Maliglowka att driva biodlingen vid Bulltofta. På baksidan av alla honungsburkar satte Kasimir Maliglowka också en etikett med en vers där han tackade SSK (se faktaruta).
Den intilliggande Granbacksgården mer eller mindre ockuperades, enligt paret Ewald, av Malmöraggare. Kasimir Maliglowka blev kompis med de bilburna grannarna och tack vare det var det ingen som vågade vandalisera biodlingen.
– En gång när jag körde dit blev jag stoppad av en raggare som undrade vem jag var. När jag berättade att jag skulle kolla till min svärfars biodling så var det okej, berättar Thomas Ewald med ett leende.
1979 brann Granbacksgården ner under dramatiska omständigheter i samband med ett bråk mellan raggare i Malmö och Helsingborg (se separat artikel nedan). Branden drabbade också till viss del biodlingen och Kasimir Maliglowka fick bygga upp delar av verksamheten igen.

Kasimir Maliglowka byggde själv bikuporna till biodlingen på Granbacken. Foto: Adam Hult

Kasimir Maliglowka byggde själv bikuporna till biodlingen på Granbacken. Foto: Adam Hult

Sålde 1988

Kasimir Maliglowka skötte sedan biodlingen fram till 1988 då han sålde all utrustning till en annan man, troligen den samme som driver den idag.
– På den tiden när min far hade hand om biodlingen var den välskött och man kunde se in från alla håll. Nu ser det förfärligt ut, säger Lydia Ewald.
Enligt paret Ewald gjorde Kasimir Maliglowka klart för köparen att det bara var utrustningen som såldes, att marken tillhörde Malmö stad och villkoret för att han skulle få driva den var att han skulle hålla föreläsningar för skolklasser.

Vildvuxna buskar

 
Som Lokaltidningen Malmö skrivit om flera gånger tidigare är biodlingen nu omgiven av vildvuxna träd och buskar och belamrad med gammal bråte. Malmö stad har utan framgång försökt få den nuvarande skötaren att öppna upp för skolklasser och man har heller inte lyckats skriva något avtal med honom.
– Vi har inte gjort så mycket mer med detta. Malmö naturskola har försökt få tag i honom, men det har man inte lyckats med, sa landskapsingenjören Arne Mattsson till Lokaltidningen i början av juni.
 
”Raggarmordet” hade koppling till Granbacken
HUSIE. En mörk skugga vilar över Granbacksgårdens historia. 1979 brändes gården ner och en 19-årig man mördades. Händelserna kom att bli två av de mer framträdande i modern skånsk kriminalhistoria.
Den 23 november 1979 utbröt en brand på Granbacksgården. Dagen före branden anmäldes 19-årige Bo Göransson som saknad. Två månader senare hittades hans döda kropp i hamnen i Helsingborg.
I polisens utredning utpekades den då 22-årige Keith Cederholm, vid den här tiden en känd småbrottsling i Helsingborg, som gäng­ledare för raggarna från Helsingborg. Enligt åklagare Cay Callin hade branden anlagts som hämnd av Helsingborgsraggarna efter ett bråk med Malmöraggarna kvällen innan.
Kört från Helsingborg
Helsingborgarna skulle ha kört ner i sin Plymouth Fury med bensindunkar, smugit över en åker till gården och tänt på. Göransson blev vittne till mordbranden. Enligt åklagaren hade detta upptäckts av Cederholm som uttryckligen beordrade att Göransson skulle röjas ur vägen. Livlös fördes han i bakluckan på en bil till hamnen i Helsingborg där han kastades i vattnet, enligt åklagaren. Cederholm och ytterligare en person dömdes våren 1981 i tingsrätten för grov mordbrand, ytterligare fem personer dömdes för mordbrand.
Efter avslutad rättegång framträdde ett vittne, en 17-årig flicka som sett allt. Cederholm åtalades nu även för att ha mördat Göransson. I hovrätten dömdes Cederholm våren 1982 även för människorov och medhjälp till grov misshandel, dock ej för mord. 17-åringen berättade att på morgonen efter branden hade raggargänget kommit hem till henne med en livlös person och att hon följde med i den raggarbil som körde kroppen till Helsingborgs hamn. De fem dömda i mordbranden, plus två raggare från Göteborg dömdes för inblandning i bortförandet och misshandeln av Göransson.
Beviljades skadestånd
Polisens utredning granskades senare av journalisten Jan Guillou i tv-programmet Rekord-Magazinet. Bland de uppgifter som talade till Cederholms fördel var en släktmiddag i Klippan som han hade deltagit i samma kväll som branden. I utredningen hade polisen dock menat att Cederholm lämnat släktmiddagen sent på kvällen och kört till raggargården. Jan Guillou provkörde sträckan mellan Klippan och raggargården i en Plymouth Fury, den bil som Cederholm ska ha kört, upprepade gånger och kom fram till att Cederholm omöjligen kunde ha befunnit sig på platsen vid raggargården då branden bröt ut.
Cederholm beviljades resning i Högsta domstolen i november 1983. I juli 1984 friades Cederholm, men inte de övriga. Då hade Cederholm suttit i fängelse i tre år och beviljades senare ett skadestånd från staten på 400 000 kronor plus 115 000 kronor för förlorad arbetsförtjänst.
Efter att ha friats för raggarmordet försökte Keith Cederholm sig på ett liv som lantbrukare. Han dömdes 1997 till åtta års fängelse för narkotikabrott.
Keith Cederholm avled i cancer den 28 augusti 2010, 51 år gammal.
Källa: Wikipedia

Publicerad 07 August 2014 12:00