Syftet med single responder-bilarna är att ta larm som inte klassas som prio 1 för att göra en första bedömning och avgöra behovet av ordinarie akutambulans.

Syftet med single responder-bilarna är att ta larm som inte klassas som prio 1 för att göra en första bedömning och avgöra behovet av ordinarie akutambulans. Foto: Sven Wennerström

Nya vårdbilar minskar trycket på ambulanserna

"Skulle på sikt kunna sänka insatstiderna"

MALMÖ/HELSINGBORG.

Projektet med single responders, en särskild sjukvårdsbil som skickas på larm som inte klassas som prio 1, har fallit i god jord. I Malmö och Helsingborg har man sedan i juni åkt på omkring 860 larm och därmed minskat trycket på ambulanssjukvården.
– Får det en fortsättning kan det innebära att insatstiderna på sina håll kan bli kortare, säger Lukas Hermelin, enhetschef och ambulanssjuksköterska på ambulansen i Malmö.

Projektet att minska trycket på ambulanssjukvården genom att sätta in en så kallad single responder, en särskild sjukvårdsbil bemannad med en specialistubildad sjuksköterska, i Malmö och Helsingborg startade den 1 juni. Syftet har varit att låta single responder-bilarna åka på larm som inte klassas som prio 1 för att göra en första bedömning och avgöra behovet av ordinarie akutambulans. Ett halvår senare konstaterar man nu att den nya sortens vårdbil har fallit i god jord.

– Ungefär på 30 procent av våra turer lämnas patienten hemma för att man inte är i behov av en akutambulans och vi ser att många primärvårdsärenden går via 112. Med den här första bedömningen med single respondern frigörs alltså tillgången till akutambulanser till där de behövs, säger Lukas Hermelin.

Men single respondern i Malmö och Helsingborg åker även på tvåbilslarm och stöttar upp där resurser behövs.

– Det kan vara olyckor, där någon behöver hjälp upp om man har ramlat, som exempel, säger Lukas Hermelin.

Förutom att på plats identifiera om det finns ett ambulansbehov, om det behövs sjukresa eller eventuellt hembesök av en läkare, kan single responder-sjuksköterskan påbörja eventuell vård på plats.

– De här bilarna är bemannade med en specialistutbildad sjuksköterska. Men vi har även tagit hänsyn till ensamarbete där det kan finnas en form av utsatthet. Därför har personalen vetorätt på ärenden att tacka nej till ett uppdrag om man har en dålig magkänsla kring ärendet – i de fallen skickas en ordinarie akutambulans med fler personal, säger Lukas Hermelin.

Projektet avslutas den sista december och därefter kommer det att göras en utvärdering. Men Lukas Hermelin hoppas på en fortsättning och en permanent lösning med single responder.

– Det har fallit väl ut och det underlättar trycket på akutambulanserna. Om det blir på permanent basis så skulle man i Malmö fall, med fyra distrikt, kunna sänka insatstiderna i delar av vissa kommuner så att patienter får hjälp snabbare i väntan på ambulans, säger han.

Om andra orter eller distrikt i Skåne skulle kunna få den kompletterande nya typen av sjukvårdsbil är oklart.

– Det vågar jag inte svara på. Men man har ju sett i andra landsting att det har fallit väl ut där med och mindre orter, där man har svårt att nå tidskraven, har tjänat på en single responder.

Så många larm har single responders skickats på

860 uppdrag, på ett ungefär, skickades single responders på i Malmö och Helsingborg perioden 1 juni-31 oktober 2018.

50 procent av dessa var prio 1-uppdrag, där cirka 80 procent var medhjälp till annan ambulans där man valde att skicka single responder och en annan akutambulans för att om möjligt kunna ha fler akutambulanser lediga.

50 procent av de totala uppdragen var prio 2 och 3 – så kallade bedömningsuppdrag där ambulansbehovet var otydligt (vid dessa cirka 430 uppdrag behövde det skickas en akutambulans i cirka 130 fall). Övriga har tagit sig till aktuen med eget fordon, till primärvården, fått hembesök av läkare eller har bara fått egenvårdsråd i samråd med regionalt läkarstöd.

Publicerad 04 December 2018 07:00